Boken "En ö i havet" handlar om Steffi och Nellie som en dag kommer till Sverige som två judiska flyktingsbarn. Steffi och Nellie kommer från staden Wien som ligger i Österrike där Tyskland försöker ta Österrike till sin del som dom sedan lyckas med efter ett tag under Andra världskriget. Därför var Steffi och Nellie tvungna att fly från sin mamma och pappa som fortfarande befinner sig i Tyskland. Steffi och Nellie får inte bo tillsammans när dom kommer till Sverige eftersom att dom får varsin fostermamma som dom får bo hos. Steffi bor hos en Tant vid namnet Märta och Nellie hos en tant som heter Alma. Dom hade önskat att dom skulle få bo tillsammans när dom kom till Sverige men det fick dom inte. Tant Märta som Steffi bor hos bryr sig inte om Steffi lika mycket som Tant Alma gör om Nellie kanske just för att Tant Märta är mer sur och arg än vad Alma är. När Nellie och Steffi lär sig lite svenska är det dags för dom att börja skolan med alla andra svenska barn där Nellie är mer populär än Steffi.
Jag tycker att boken är rätt så okej än så länge fast det är inte riktigt min typ av bok om man säger så. Jag gillar spänning i böcker lite typ av deckare och inte riktigt vanliga "vardagsliv" som denna boken handlar om.
"I fortsättningen var detta det rätta sättet att hälsa på i skolan. Men det judiska barnen, sa fröken och lät sin stränga blick glida över bänkraden, de judiska barnen fick inte göra denna hälsningen. Därför skulle de sitta för sig själva, på den bakersta bänkraden, så att fröken kunde vara säker på att alla tyska barn hälsade som det skulle, men inte judarna." (sida 45)
Detta citat jag tog ur boken tycker jag är diskriminering mot judarna som inte fick hälsa som dom andra barnen skulle hälsa när Hitler tog makt över Tyskland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar